Mina ögon gör ont, min kropp känns förstörd, mina hjärna är en gröt… men inte på grund någon sen utekväll eller ansträngade träning. Jag är jälv förvånad över hur illa jag mår enbart på grund av brisst på rörelse…den sociala isoleringen kan ioförsig bidra till en del också..

Det hela är på grund av besatthet att implementera pathfinding algorithmen A* i ett litet Processing(Java) spel som Mariadele börjat med. Den drog ut på tiden och lösningen blev väldigt tillkrånglad eftersom jag enbart använde färgerna i en bild för att hitta vägen utan preprocessing eller speciell karta med noder.

Resultatet blev fungerande men mycket långsamt. Pixelupplösningen på noderna samt dåliga containers hindrade beräkningen av den optimala vägen inom rimliga tider. Men en simplare variant som enbart tittade på de närmaste pixlarna fungerade snabbt och smärtfritt för enklare fall…vilket kanske är helt ok just nu.

Det kommer nog tittas närmare på… Men just nu vill jag egentligen inte sitta framför en dator på ett tag.
Synd att det blev måndag igen…